Paradis.

Hej min finaste angel. Min enda. Min pappa.

Jag vill bara tala om att jag saknar dig oerhort mycket, och att jag och Sophie har det bra. Du behover inte vara orolig. Nu har vi varit ute och rest i lite mer an tva veckor, och vi kommer hem om en manad. Pa mammas fodelsedag. Da ska jag ge henne nagot har ifran.
Vad ska du ge mamma i fodelsedagspresent? Ett tecken?

For nagra dagar sen brot jag ihop, for att jag tankte pa dig. Da sa Sophie till mig att jag inte far halla nagot inom mig har borta, sa da slappte jag ut allt. I hennes armar. Hon tog emot allt.
Jag saknar dig hela tiden och tanker pa dig dagligen, dygnet runt.
Du tar hand om mamma, Johan och alla andra dar hemma va tills jag kommer hem? Det vet jag att du gor. Tack pappa.

Jag alskar dig - varje dag! Varldens basta pappa.

Ar det sahar det ser ut dar du ar nu, pappa? Ar du i ett paradis?



Hälsning från Lisa, genom Elin!

Hej Rolle, det är Elin som skriver. Jag hoppas att du har det bra där uppe bland änglarna! Lisa bad mig att skriva här, eftersom hon är i Thailand och där går det inte att logga in. Just nu är de i koh Samui, och de har det säkert helt underbart i värmen. Det hoppas jag i alla fall. Hon vill bara säga att det inte går en dag utan att hon tänker på dig, och att hon hoppas att du ser efter alla andra medans hon är borta. Det vet jag att du gör Rolle, eller hur?

Sen vill lägga till att jag saknar Lisa, och att det är väldigt långt tills hon kommer hem. Men hon om någon är värd att åka bort på en sån här resa, till paradiset. Jag tror att du håller med mig Rolle. Lisa behöver det här och jag är så glad för hennes skull att hon får uppleva det.

Många kramar Elin

Styrka - vad är det?

God morgon pappa. Nu är årsdagen förbi...

I morse gick vi in - jag, mamma och Johan - och sjöng för lill-Johan som fyller 14 år idag. Du fattades. Men vi klarade det. Hade du andats nu hade du märkt att lillen snart växer om dig. Han är inte så liten längre, men han kommer alltid vara min lillebror. Som jag värnar om otroligt mycket. Det som gör mest ont är när jag ser att han är ledsen, men försöker att inte visa det.

Han är stark när han gråter.

Igår när vi var hos dig brann det så fint. Det måste ha sett otroligt vackert ut i natt. Din natt. Det var många som tände ljus för dig igår. Hemma i husen och på din plats.

Du fick tre stycken röda rosor av oss. Som vanligt. Vi saknar dig. Vi tre.



Tyst minut.

Det hölls en tyst minut för dig idag på träningen, pappa.
Det var bra att Johan fick gråta. Gråta på riktigt och inte bara snyfta. Och att han fick göra det inför alla sina lagkamrater. Det sas fina ord om dig. Jag höll om Johan under den tiden och under den tysta minuten. Så grät vi tillsammans.
Jag och min lillebror. Din dotter och din son.

Jag kan inte förstå att det har gått ett år. Ett helt år utan dina andetag.



Hur kan man någonsin vara beredd?

Du lever kvar inom mig.
Jag fick låna en ängel. I 19 hela år.
Tiden går alldeles för fort. Men det betyder också att det är mindre tid kvar tills jag får träffa dig igen. Någonstans.



10 mars 2009. 10 mars 2010.

Idag är det ett år sedan min mardröm blev sann.
Idag är det 365 dagar sedan jag såg dig för sista gången.
Idag är det 8760 timmar sedan du tog ditt sista andetag med oss pappa.

Det känns som att den här dagen upplevs varje dag. Att det aldrig kan ha gått en dag utan dig. Och det gör det inte heller. Aldrig utan dig. Du är här hela tiden. På ditt sätt. Varför var du tvungen att somna?
10 mars 2009. Klockan 13.40.
10 mars 2010. Klockan 13.40.
Jag tänder massa ljus för dig idag pappa. Och ikväll kommer vi till dig och gråter. För dig. Med dig.

Du är med i tidningen idag. Järfällatidningen och DN.
För den här dagen är för evigt. Överallt.





Imorgon fyller din son år. Det glömmer du inte, det vet jag.
Du kämpade in i det sista. Men du fick inte se honom bli 13.
Imorgon fyller han hela 14 år, och det grämer mig att du inte får se honom växa upp. Ända in i hjärtat. Han har blivit så stor, pappa. Och han saknar dig. Varje dag.

Är ditt och mitt hjärta helt fortfarande?

Idag kan jag bara tänka på imorgon, pappa.
Jag trodde aldrig att imorgon skulle komma. Iallafall inte såhär tidigt.
Jag undrar hur du har det. Hur din själ har det. Hur ditt hjärta har det.
Är ditt och mitt hjärta helt fortfarande?





Jag saknar dig så att det gör ont. I hela kroppen.
Ljudet av ditt skratt och synen av ditt leende får mig både att må bättre för stunden, men samtidigt att gå under ännu mer. För jag vet att det här är verkligheten - att jag bara kan höra och se det framför mig i mina tankar och drömmar.


Sorgen är kärlekens pris.

Min finaste ängel.

Tänk förut när jag kunde låtsas att du var bortrest och snart skulle komma hem. Tänk. Det kan jag inte göra längre. För på onsdag är det ett år sen du tog ditt sista andetag. Ett år, pappa. Jag kan inte förstå det. Hur dagarna går framåt, om än trögt vissa dagar. Hur är det möjligt utan dig? Utan dina andetag.
Det känns som att det var igår jag såg dig för sista gången.

Jag är glad att jag har alla bilder.
Jag är glad att jag har alla minnen.
Minnen som går att ta på.
Minnen som går att titta på.
Minnen som går att tänka på.




Ditt leende och skratt är med mig hela tiden.
För när jag skrattar - då skrattar du.
För när du skrattar - då skrattar jag.


Tårar och skratt kan kombineras.

Hej älskade pappa.

I fredags åkte jag till Elin, och av henne fick jag världens finaste födelsedagspresent i efterskott. Den ligger mig varmt om hjärtat nu och för evigt. Du var med några gånger i den. Jag grät. Hon är en fantastisk vän som jag aldrig skulle klara mig utan, det vet du.
På kvällen la vi oss i soffan och kollade på "I taket lyser stjärnorna" tillsammans. Vi grät. Floder flera gånger. Vissa scener fick mig att tänka på mig själv och på dig. Som när dottern gick in i mammans rum, tittade i fotoalbum och luktade på hennes kläder för att känna doften och närvaron av henne.
Mamman hade cancer och somnade in för att kroppen inte orkade längre. Dom hade planer tillsammans. Men dom kunde inte fullfölja dom.

Idag har Garpen, Maria och Jolli varit här hela dagen och eftermiddagen. Som vi har skrattat. Som vanligt. Det vi gör tillsammans är något bra och som får mitt hjärta att må bra för stunden. Jag tror inte att skratt förlänger livet, för det vet jag nu att det inte gör. Men däremot tror jag att det förlänger orken och lusten att kämpa - för stunden.

Jag lever för dig. Varje dag.




Änglar med vingar.

Alla änglar har fått vingar att flyga uppåt med. Så att dom kan flyga dit där dom trivs bra efter att dom har slutat att andas på den platsen som dom borde vara på.
Alla änglar borde få vingar till att kunna flyga nedåt med. Så att dom kan hälsa på den platsen dom kom ifrån. Platsen där änglarna borde vara på.

Jag ska skaffa vingar till dig pappa. Så att du har flera par.



För dig.

Världens finaste ängel. Himlens klaraste stjärna.
Det är du. Min fina pappa.

Ibland undrar jag om det inte har varit du som har andats åt mig hela livet. För numera gör varje andetag så fruktansvärt ont. Nu när du inte längre är här. Nu när du inte längre andas.
Dom dagarna då andetagen inte gör lika ont; är du med mig då?
Alla dom dagarna och stunderna som jag gråter; är du med mig då?
Dom dagarna och stunderna som jag skrattar så att det kommer tårar; är du med mig då?

Jag andas för dig.
Jag gråter för dig.
Jag skrattar för dig.



Stolthet.

Jag tror att du sitter någonstans och ler. Och är stolt. Så som bara du kan.
Jag önskar att du kunde vara här.



RSS 2.0