Jag vill att andra drabbade ska få en fortsatt framtid pappa.

Gud, vad jag saknar dig mycket. Tänk att jag inte får se dig mer. Det är konstigt. Varför ska inte jag få träffa min pappa varje dag? Varför ska andra inte få träffa sina nära varje dag? Det är konstigt. Det är konstigt att en framtid ska få försvinna. Bara sådär. Som om den inte var värd någonting för orättvisan, medan den i själva verket betydde allt. Jag hatar orättvisa. På alla sätt och vis. Jag lever på minnen. Minnen och lärdom. Alla minnen är som min bensin. Min energi. Du är med oss överallt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0