Hej fina pappa.

Igår fick du massa fint ljus upp mot himlen. Det är första nyårsaftonen som jag firar in det nya året med tårar på grund av saknad och sorg. Att du inte var där med oss - det var helt overkligt. Trots att jag vet att du är borta, så var det första nyåret som du inte andades med oss. Och det, det var fel.
Det flög såna där ljusballonger på himlen vid tolvslaget. Dom lös starkt och dom flög högt. Jag följde dom med tårfyllda ögon, tills jag inte såg ljuset längre. Det var som att dom kunde flyga hur långt bort som helst. Jag tänkte att du fick ljuset.

Idag fick jag fina ord tilldelat mig. Eller snarare tilldelat dig. Från en person som stärker många. Från en person som sprider energi. Nu spred hon även hopp. Hopp till mig. Med sina ord till dig.
Dom orden kommer jag hålla för mig själv. Och även visa mamma. Det var ord som gav mig ett leende mitt i allt. Nästan ett stolt leende. Det jag fick läsa kändes så äkta. Så otroligt äkta. Från en äkta person.

Ord kan stärka en något otroligt för stunden. Medvetenheten om att det finns människor runt om som tänker med sina hjärtan för andras skull. Orden jag fick idag - dom gav mig en form av styrka.
Du fick ljus igår. Nu vet jag det. Med all säkerhet. Du fick ljus.




Du ville alltid alla människor väl. Det visar sig fortfarande. Nu vet jag det.