Nyårsafton är en dag, kväll och natt fylld med glädje, kärlek, skratt, längtan, spänning, gemenskap, och löften. I vanliga fall. Det är också en dag, kväll och natt med saknad, längtan och orättvisa. Överallt i hela världen finns det enskilda personer, par och familjer som idag saknar en eller flera personer hos sig. Nära änglar. Änglar med vingar som inte skulle ha fått vingar. Vid såna här högtidliga dagar visar sig tomheten och saknaden lite extra.
Det är en tom stol, en röst mindre, ett skratt mindre, ett glas mindre, ett leende mindre och ett telefonsamtal mindre som gör att det ekar med saknad efter en ängel såna här dagar. Såna där små saker som inte är små saker när det kommer till kritan. Alla ska vara kontaktbara. Man ska kunna ringa till alla man vill en sån här dag. Och säga gott nytt år. Dela leenden och känslan. Men det kan man inte. Inte alla. Jag saknar dig så mycket pappa, och det vet jag att alla andra som hör ihop med dig också gör. En dag som denna.
Alla änglar kommer få mycket fina färger upp till sig vid tolvslaget idag. Hoppas du kommer tycka om det, pappa. Akta dig så att du inte gör illa dig. Men du brukar vara bra på det där med raketer. Leta efter min lykta till dig.

Gott nytt år världens bästa pappa!