Hej papi.

Igår på fysträningen fruktade jag det värsta - intervallvarven. Men när vi väl alla gjorde dom, så insåg jag hur mycket det mentala spelar in. Jag lyckades koppla bort all sorg, och lyssnade på mina lagkamrater istället. Jag andades och kämpade. Med mitt lag. Jag kämpade för dig. För att få glädjen.
Ikväll ska jag äta middag och gå på bio med Gillbergarna Elin, Baggis och Jenny. Vi ska se "Allt för min syster". Det ska bli jättemysigt. Sen ska jag sova hos dom. Och vet du vad mer, pappa? Sen ska jag och Elin öppna våra hjärtan. För varandra. Med varandra. Elin är... unik.
Hon skrev till mig nyss att hon har en låt på sin ipod. Och att när den spelas, så tänker hon på dig och mig. Dig och mig, pappa. Jag ska få lyssna på den sen. Jag älskar Elin.

Jag saknar dig pappa.

Hon håller min hand i alla lägen.
Det har du märkt. Eller hur pappa?