Pappa,
du lyste alltid upp de platser du befann dig på. Var det inte med din utstrålning så var det med din humor. Eller med ditt skratt. Nu lyser du upp en annan plats. Din plats.

Jag vet att om du hade kunnat komma tillbaka - då hade du gjort det. För länge sen. Det vet jag. För du ville det. Du ville ju vara kvar hos oss. Utan smärta. Men det fick du inte. Du kunde inte till slut. Men du ville. Du ville, pappa. Allt gick så fort. Alldeles för fort. Du rycktes bort från oss. Mot allas vilja.

Världens bästa pappa.
Överallt finns minnena.
Minnena av dig.
Runt omkring.
Inombords.