God morgon papi!

Igår kväll var jag och kollade AIK-CaperioTäby med några från laget. Man träffar alltid på så många som man känner när man går på dom där matcherna. Det är kul. Jag försöker ta efter en speciell spelare, och spela som han, men det är svårt. Men ibland går det.
Vet du vad vi ska göra ikväll, pappa? Spela träningsmatch. Mot Balrog. Vilken utmaning, eller hur? Vi får se det som träning. Se och lära. Det är också nyttigt.

Snart ska jag åka hem från Johan. Alltid när jag åker för mig själv - då tänker jag på dig. I min ensamhet. För mig själv. Jag saknar dig så mycket. Jag saknar att göra allt med dig, som vi brukade göra tillsammans. Även alla småsaker. Kanske till och med att man saknar de "små", vardagliga sakerna mest. Äta middag. Sitta i soffan och rapa ikapp. Skratta. Gömma fjärrkontrollen. Äta frukost. Åka bil tillsammans. Eller som att kunna ringa vilken sekund som helst, bara för att höra vad den andra gjorde. Jag saknar dig hela tiden pappa.

Mitt hjärta gråter för dig. För din skull.