Vi tog 3 poäng, pappa. Vi visade hjärta och vilja - och vi vann. Det var så skönt. Du hade varit stolt över oss. Det vet jag. Hjärta. Vilja. Zunda. Fina Råsunda. Älskade människor.
Och det är alltid lika skönt att slå Hammarby, eller hur? Det är det alltid. Det känns konstigt att inte se dig på läktaren längre. Riktigt konstigt... Men någonstans är du. Det måste du ju vara - för människor försvinner inte bara (?) Vart är du, pappa? Jag vill veta om du ser mig.
För jag saknar dig så mycket. Jag kan inte slappna av, förrän jag vet att du har det bra där du är. Att du inte har ont längre. Att du kan prata och skratta. Att du kan se.
Du är min ängel.