Nu är dagen här. Nu är det inte bara nära - nu är den här. Rakt framför mig. Mitt inuti mig. Inuti oss. Dagen som jag annars alltid längtar till. Födelsedagarna.
Det är ju idag som vi skulle ha gjort som vi alltid brukar göra. Gå upp extra tidigt. Smygandes. Dödströtta. Men glada. Ut till köket och fixa frukost. Ta fram alla paket. Tända ljus. Smyga in till sovrummet tillsammans. Sjunga för den som ligger där och sover på sin alldeles egna dag. I mörkret. Vi sjunger "ja må han leva". Relativt svagt. Men fyllt med kärlek. Fyllt med glädje. Alla sitter i samma säng. Öppnar paket. Pratar. Kramas.
Men inte idag. Idag är det din dag. Din 50-årsdag.
Det är ju idag jag skulle ha börjat skoja med dig om att du, min fina pappa, börjar bli en gammal skrutt. Det är ju den här dagen man ska fira med en dunder -och brakfest för familj, släkt och vänner.
Men inte idag. Inte den här gången. Du blev aldrig "gammal". Du hann inte. Du fick inte. Men du ville. Du ville. Vi ville. Alla ville. Men du fick inte.
Idag får istället familj, släkt och vänner tända ljus. Tända ljus för dig och för din dag.
Skulle allt ha varit som vanligt - om du hade andats och varit frisk - då hade hela släkten kommit i ottan i morse och överraskat dig. Det är så vi gör när någon fyller jämt. Våldgästar hemmet. Sjunger. Är glada tillsammans. Ger bort en fin present.
Men inte idag. Inte den här gången. För ingenting är som vanligt.

Imorse när jag vaknade grät jag. Drog täcket över ansiktet. Ville inte vara med. Inte om den här dagen. Det är så fel. Ingenting stämmer ju. Du ska finnas. Då är allt bra.

Ikväll kommer vi alla i släkten åka till dig. Till din plats. Vi kommer tända massa ljus. Gråta. Tänka på dig. Bli ledsna för att du inte fick leva mer. Att du togs ifrån oss så hastigt. Så fort. Vi kommer gråta för orättvisan och sorgen. Saknaden. Vi kan fortfarande inte förstå att du inte finns mer - att du inte får leva längre.
Det gör ont. Vi saknar dig så mycket. Allihopa.

Vet du? Mamma åkte till dig tidigt i morse. Till dig och din plats. Som att du fortfarande finns. Det gör du. Och det är fortfarande din dag. Vi kommer sen pappa. Vi kommer sen och tänder många ljus för dig.

Jag hade gjort vad som helst för att få gå in till ditt och mammas sovrum och sjunga födelsedagssången för dig idag. Vad som helst för att få ge dig presenter på din dag.
Men din säng är tom. Huset är tomt. Livet är tomt.
Utan dig.

Grattis på 50-årsdagen älskade pappa.
Vi älskar dig - varje dag!
Min ängel. Våran ängel.