Hej världens bästa.
Idag har det varit en kanondag gällande vädret pappa. Elin sov här i natt, hon är toppen. Hon får mig alltid att le. Precis som du fick.
Jag, Sophy the trophy, Jullan och Wii åt lunch ute i solen idag. Efter det drog jag in mot stan och köpte mors-dag-present. En bok och en tröja. Tröjan såg väldigt liten ut, men mamma har gått ner så mycket i vikt de senaste månderna, så att till och med mycket av mina kläder är för stora för henne. Lilla mamma. Hoppas hon blir glad. För hon älskar ju att läsa böcker också, eller hur?
Vi har fått en bok som heter "Du är hos mig ändå", där allt handlar om hur det är för ett barn eller en ungdom att mista en förälder. Det är barn och ungdomar som har skrivit och berättat i den. Jag ska läsa den, även fast jag - som du om någon vet - hatar att läsa böcker.
Jag var hos Brännis idag och slingade mitt hår och klippte bort det slitna. Det blev fint. Ser du det?
När jag kom hem från stan sa mamma att vi beställer mat från pizzerian istället för att laga mat, hon var så trött. Hon är trött pappa. Hon sover inget om nätterna. Hon saknar dig. Jag saknar dig.
Mamma åkte till din grav för en stund sen. Hon skulle åka dit och vattna och se så att allt såg fint ut, för hon hinner inte dit imorgon. Hon ska åka ner med din storebror till Jönköping och köpa en bil så hon är borta hela dagen imorgon. Vi kan inte ha kvar din tjänstebil. Det känns ändå bara jobbigt att se bilen och att åka i den, när inte du kör någon gång alls.
Det sitter ett foto på dig längst fram i bilen pappa, ett gammalt passfoto. Svartvitt. Du vet det där fotot där du gör din speciella min? Det går inte att låta bli att le, men samtidigt gråta. Den minen som bara du, jag och lill-Johan kan göra. Ingen annan. Det var och är våran min. Våran min. Tillsammans. Vi tre. Pappa, dotter och son. För alltid. Vi saknar dig pappa.
Vid den här tiden skulle du ha somnat i soffan. På din plats. Det är ju fredagkväll. Jag vet inte vem jag ska gömma fjärrkontrollen för ikväll. Det blir nog inte för någon. Kan du komma tillbaka? Kom tillbaka och skratta med mig pappa. På det sättet som bara du kan. Har du någon att skratta med?
Jag saknar dig.
Jag kan höra ditt skratt i mitt huvud hela tiden, när som helst.
Och snälla pappa, jag ber dig idag igen, gör så att inte Veronica måste komma på besök till dit där du är. Tack pappa.

Jag älskar dig - varje dag. OHANA