God morgon finaste pappa! Har du sovit gott? Hoppas det. Vart du nu än sover. Ingen som vet.
Idag är jag ledig (nu hade du sagt med din speciella ton i såna här lägen att "vad är det för skola egentlige?") och det är så skönt. Mamma är också ledig idag, det är hon varje onsdag eftersom hon har börjat jobba 25% nu efter den långa sjukskrivningen när du låg på sjukhuset. Mamma var och hälsade på på sjukhuset förra veckan, och pratade med Ninna. Henne minns du va? Hon är jättegullig. All personal där var jättegullig, men hon stack ut mest tycker jag. Men till slut orkade du inte tycka att någon av personalen var snäll, för du ville inte vara i den situationen du var i. Du var så ledsen pappa. Att se dig ligga där var olidligt, och du kämpade längre än vad du borde kunnat göra enligt läkarna. Mamma säger att du kämpade för oss. Samtidigt som du var så himla ledsen, så sa du till oss att det som fortfarande gjorde dig lycklig var att ditt hjärta var fyllt av oss tre, mamma, mig och Johan. Och att vi älskade (älskar) dig över allt annat. Familjen var viktigast för dig.
Tänk att man tillsammans skapade en "vardag" och ett "liv" på sjukhuset pappa. Älskade pappa. Herregud.
Det är många, otroligt många, som saknar dig.

Ikväll är det Champions League-final pappa. Kan du se den? Du kanske till och med kan se den bättre än oss andra? Jag kommer heja på Barca, för det vet jag att du hade gjort.
Djurgården vann igår förresten pappa, äntligen! Det hade gjort dig glad. Jag blev glad för dig istället.

Jag älskar dig mest av allt - varje dag. Och jag saknar dig.
OHANA