På köksskåpen hänger det massvis med saker som relaterar till dig, pappa. För att inte tala om foton. Alla bringar lika mycket sorg. Så många minnen. Alla är lika fina. Alla gör så att man får tårar i ögonen. Minnen på skåpen och väggarna. Överallt.
Det hänger mycket texter på skåpen. Texter som förklarar sorgen. Texter som förklarar kärleken. Sorgen och kärleken till dig.

"Längst ner i botten
famnas jag av din sorg
över att inte längre få leva"

Du ville ju vara kvar. Du ville. Ändå fick du inte.
Jag saknar dig pappa - varje dag.

Tänk vad fort allt kan vända.
Jag vill krama dig.
Jag vill skratta med dig.
Det är tur att man inte vet i förväg, vad som kommer ske.