Kvar på ruta ett

Pappa,

varje dag minut tänker jag på dig. Jag tänker på dig hela tiden.
På alla sätt och vis. Ur olika perspektiv.
Och det slår mig varje gång att det känns som att det bara var dagen innan som du somnade. Att det var igår som du somnade för alltid. Sorgen kommer aldrig övervinnas. Aldrig i mitt liv.
Jag står kvar här istället. Jag står kvar här. Kvar på ruta ett.

Jag saknar dig hela tiden.
Varje dag.




Ska vi skratta snart pappa?
Tillsammans.
Som vanligt.
Snälla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0