Inte ett ord

Hej finaste pappa!

Igår var jag och Elin på bio, åt massa glass och skrattade ännu mer. Det behövdes, och det är oundvikligt att inte skratta när jag är med henne. Efter det åkte vi hem hit, hoppade studsmatta (jag kände mig som liten igen) och la oss i sängen och kollade på Vänner. Kommer du ihåg hur mycket jag har kollat på Vänner? För mycket egentligen, men jag tröttnar aldrig. Det vet du också.
I morse åkte vi och handlade, och sen ställde sig Elin och stekte pannkakor. Jag stod mest och kollade på, men berömde henne också. Hon var ju lika duktig på att göra pannkakor som du.
Nu har hon precis åkt härifrån och jag kommer sakna henne som bara den, nu när hon åker till Rhodos imorgon bitti och blir borta i två veckor. Det är hon värd - en skön semester. Så mycket som hon tänker på andra hela tiden. Nu ska hon få tänka mycket på sig själv också.
Kommer du ihåg när jag var på Rhodos förra sommaren i två veckor? Du var med och lämnade mig på Arlanda, och du var där och hämtade mig när de två veckorna hade gått. Jag ringde hem till dig och mamma varje dag. Bara för att få prata med er. Höra era röster.
Jag kan fortfarande ringa mamma för att prata och höra hennes röst. Men dig - dig kan jag inte ringa. Jag kan inte ringa och säga hej. Jag kan inte ringa och fråga vad du gör. Jag kan inte ringa för att få höra din röst. Inte ett ord.



På den här bilden är det mig du håller armen om
Det är dags att komma hem nu pappa
Så att jag får hålla armen runt dig


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0