Det kändes inte konstigt att säga det. Faktiskt.

I morse kom mamma in till mitt rum, där jag låg i sängen, och sa "god jul mammas och pappas lilla älskling".
Jag log och sa tillbaka - "god jul". Det kändes inte konstigt att säga det. Faktiskt.
För så är det. Jag kommer alltid att tillhöra dig pappa. Även om vi inte är tillsammans som vanligt. Jag saknar dig så mycket och jag vet att du hade velat att vi skulle ha en bra julafton. Det är smärre en omöjlighet utan dig. Så är det. Men vet du? Vi gör vårat bästa. Det vet du. För din och hela familjens skull.
Du är hos oss hela tiden. Hela, hela, hela tiden. På alla olika platser. För du hör ihop med oss.

God-jul-natt min fina pappa.



Jag älskar dig - varje dag!
Hoppas vi träffas i natt. I drömmarnas värld. Även fast jag vet att du har många att vara hos. Men jag hoppas. Hoppas, det får man alltid göra. Precis som du och mamma alltid har sagt att "man får önska sig precis vad man vill".
Jag får hoppas precis vad jag vill.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0