Hej världens bästa pappa.

Idag var jag ledig från jobbet, men precis som du hade gjort så gick jag upp ganska tidigt ändå. Jag åkte och gymmade, och sen åkte jag in till stan och mötte Spophie. Vi satte oss på Friday´s och mös och sen på ett café i närheten. Vi pratade en del, om allt mellan himmel och jord. Jag är tacksam för att hon får mig att skratta, att hon vet när jag behöver skratta och inte. Att jag kan prata om allt med henne, jag kan beskriva detaljer för henne. Hon förstår. Men mest tacksam är jag för att hon försöker tänka ur mitt perspektiv. På det viset är hon en guldklimp i mina ögon som aldrig slutar glittra.
Precis som du.

Just nu är Karin här, en av mammas arbetskamrater, du vet? Hon har ätit med oss och hon stannar nog ett tag till. Mamma och sitter och pratar. Det är bra att mamma har bra och snälla människor runt sig. Eller hur, pappa? Det vet jag att du tycker. Då kan du känna dig lite lugnare. Och även jag.

Jag ska skriva en sak till dig i boken senare pappa... Du får lyssna på det sen. Det är viktigt.